Friday, March 25, 2011

Valfrågan 2014 - Återinför barnaga

Jo jag är helt seriös! :-)

När ni besöker en kompis, langar ni då upp fötterna med skorna på på deras bord och anser att det är helt i sin ordning? Strimlar ni godispapper som ni kastar likt konfetti över golvet utan minsta tanke på att plocka upp? Och när husets ägare protesterar, argumenterar ni då emot och vägrar följa uppmaning? Utsätter ni värden för sexuella trakasserier? Om ni tvingas gå ut, hämnas ni sedan?

Om det här hade varit en situation med enbart vuxna inblandade, har jag en känsla av att ingen tyckt det konstigt om värden ringt på polis eller gett de ohyfsade folket var sin örfil och bett dem veta hut.
Men nu var det inte vuxna utan gymnasieelever. Barnen! BARNEN! Vi måste värna om BARNEN!

Barnen behöver ett kok stryk, det är min åsikt.



Det hela utspelade sig under mitt eftermiddagspass i ett av de två bibliotek jag jobbar i - skolbibblan. 4 pojkar och 1 flicka hade broderat ut sig över en soffgrupp inom synhåll från informationsdisken. De envisades med att lägga upp fötterna på bordet. Med skor. Hela tiden.
I det här biblioteket har vi fått instruktioner om att inte tolerera skor på borden då det A, blir skitigt, B, skrämmer Agda 75-år. Jag är en artig människa och bad dessa unga individer att ta ner fötterna upprepade gånger med motiveringen att de gärna fick ha fötterna på stolarna om de ville ha stöd, men då fick de ta av sig skorna först. Att ta av sig skorna är uppenbarligen jobbigt. Så fötterna åkte raskt upp på bordet igen så fort jag gått tillbaka till informationsdisken. Så förutom att sköta mina ordinarie sysslor ockuperades min uppmärksamhet av att hålla ett öga mot soffgruppen, en ganska tröttsam syssla när barnen är över 15 år gamla och borde veta bättre.

Fick jag nog? Jag fick nog.

Följande konversation utspelade sig alltså:

Jag: Hörni mina små änglar, nu är jag jävligt trött på att behöva säga till er att inte ha skorna på vare sig bord eller stolar. Gå till uppehållsrummet om ni vill softa.

Kille A: Jag är ingen ängel jag är en djävul!!!

Jag: ...

Tjejen: Men sulorna nuddar ju inte!

Jag: Men kom igen! Det trillar skit ner från sulorna på bordet.

Kille A härmar mig: Men kom igen!

Tjejen: Men skorna är inte skitiga!

Jag: Jo det är de.

Kille B med skorna på en stoppad stolssits: Vad fan skorna (läs sulorna) nuddar ju inte ens!

Jag: Det spelar ingen roll, det faller ner skit från skorna på sitsen.

Kille B: Men skorna är inte skitiga!

Jag: ...

Kille B: Men vad fan spelar det för roll!? Stolarna går ju inte sönder!

Jag pedagogiskt: Det. Blir. Skitigt. Hur ska ni ha det? Går ni frivilligt?

Kille A: Får jag ta med mig fåtöljen till uppehållsrummet???

Jag: Nej det får du inte.

Kille A: Men det är ju för att det inte finns några fotpallar. Det skulle finnas fotpallar.

Jag: Snickrar du ihop några då?

Kille A: Ja jag sätter en sarg runt bordsbenet!

Jag: Bra, gör det du.

Kille A: Vad har du för BH-storlek?

Jag: (sliter av honom hans keps och hivar in den genom dörren som förbinder biblioteket med skolan) Hur ska ni ha det?

Kille C och D: Men vi har inte haft fötterna på borden!

Jag: Nej men stanna ni då, ni vet vad som gäller.

Kille A, B och tjejen masar sig till slut iväg ut till skolans uppehållsrum. Dock hämnas de genom att dels smyga sig tillbaka in i bibblan och hatta omkring mellan hyllorna, sitta i uppehållsrummet i den angränsande skolbyggnaden och tjoa alldeles för högt och kille A gör ett ärevarv genom bibblan under vilket han vrålar så högt han kan innan han stormar ut genom ytterdörren. Hur gamla var de igen? Jo visst ja! Gymnasieelever... inte mellanstadiet utan gymnasiet...

Och. Jag. Får. Inte. SLÅ. Dem.

Inte ta i örat, inte örfila, inte daska i bakhuvudet eller tvinga ut med fysisk styrka.
De är ju barn... BARRRNEN! De små barnen... de små oskyldiga liven som skall skyddas och näras och stimuleras och fan och hans moster...

Det finns ungefär två falanger av monsterkids på den här skolan som är rätt så jävla jobbiga att hantera emellanåt. Vi förväntas tala dem tillrätta när de skitar ner, förstör och är fula i mun och högljudda.

Jag skulle vilja dra en liten anekdot om min Sambos lille son som hade en mycket aggressiv period när han var ca 4-5 år gammal. Han vägrade klä på sig. Han vägrade äta. Han vägrade torka sig i rumpan på toa. Och han VÄGRADE att gå till dagis i mitt sällskap när pappa jobbat natt och var sen hem på morgonen. Jag förväntades nu enligt konstens alla regler tala den här lille gossen till rätta för att han skulle inse hur roligt det var på dagis och hur mycket han längtade dit egentligen. Tror ni verkligen att det fungerar? Nähä! Jag plockade helt sonika upp pojken under armen och bar honom till dagis. Så klart skrek han som en stucken gris och sparkade och slog mig så mycket han orkade. Men, när han väl var framme var allt lugnt och han hade en bra dag. Jag hade säkert kunnat bli anmäld för barnmisshandel...

Till saken hör också att när jag lyssnade till de här kidsen i bibblan så hörde jag hur de snackade skit om en av fältassistenterna i kommunen - om hur han säkert var pedofil eftersom han TAR i ungdomarna. Jag råkar känna den här assistenten och kan dementera alla pedofilanklagelser... men det var faktiskt ruggigt att höra de här ungarna sitta och prata om en vuxen som pedofil bara för att han lägger handen på någons axel.

Det har gått troll i det där med att vuxna inte får ta i barn. Förskolepedagoger förväntas även de att prata en ilsken 3-åring till rätta. Haha hur då??? Det jag har märkt som konsekvens av den här rigida synen är att snorungarna utnyttjar det - de vet att de kan kalla mig vad fan de vill och i princip göra vad de vill, för allt jag kan göra är att skälla på dem och hota med polis (av vilka det finns typ 2 här uppe...). Det kanske är därför som ungarna idag är så dåliga på att läsa - orden betyder inget längre.

Ungdomarna jag fajtades med idag gillar inte biblioteket för att det är ett bibliotek - de gillar sofforna. Och de får gilla sofforna - det är mysigt när de sitter där och äter godis, bläddrar i tidningar och snackar. Problemet är att de skiter i ordningsreglerna. De slår vakt om sin "rätt" att ha skorna på bord och stolsdynor med en ihärdighet som nästan är beundransvärd. Om jag säger att ni är så välkomna att hänga här men ta ner fötterna, uppfattar de mig som Judge Dredd och måste försvara sig för allt vad de är värda. Tänk om de satsade den energin på att utbilda sig till försvarsadvokater i stället???

Det finns alltså ett uppehållsrum med cafeteria alldeles vägg i vägg med bibblan. Men de vill inte sitta där och det förstår jag. Uppehållsrummet består av nakna träbänkar och grått klinkergolv. Lättstädat? Ja! Mysigt och stimulerande? Nej!
Min naiva fråga är ju nu varför inte skolan satsar på lite billiga Second Hand soffor som ungarna kan slänga sig i? Jag antar att skolan inte har 300 kr, helt seriöst. Problemet är nu att ungarna slänger sig i våra soffor och FÖRSTÖR dem genom att köra in pennor i stoppningen, slita loss tyget och till och med sparka loss hela sektioner. Ja, det är fortfarande gymnasieungar vi pratar om.

Sen undrar jag ju hur 5 gymnasister kan spendera 4-5 timmar i skolbiblioteket utan att någon saknar dem? Har de inte lektioner? Finns det inte en plan för att fånga upp storskolkare med kurator, studievägledare och så vidare? Varför får vi inte mer pengar till fritidspedagoger som kan röra sig i skolan och biblioteket under dagarna och hålla lite koll och snacka med kidsen. De pedagoger som finns far som skottspolar över hela kommunen och skulle nog behöva förstärkning. JAG behöver förstärkning! Jag är 1.69 m och väger ca 63 kilo och har noll pondus - de här killarna och tjejen skulle kunna golva mig på två sekunder och en av dem, den största killen, såg ut att vilja göra det också.

Jag har satsat på att profilera mig som The Crazy Librarian, för det är mycket roligare än att vara surkärring. Bland annat så golfar jag ner folks fötter från borden med ett par gå-stavar. Men inte ens jag orkar eller vill eller ska behöva golfa ner fötter 10 gånger på en eftermiddag. Jag har för höge farao ett JOBB att sköta också! Men det räcker nog med att jag är vuxen - jag är fienden. Det spelar inte så stor roll om jag är knäpp eller sur - jag är vuxen och förstååår inte.

Men mitt liv och yrke skulle bli så mycket lättare om jag fick ta snorungarna i örat emellanåt!

3 comments:

KSena said...

Jag håller med dig SÅÅÅÅ mycket, med tanke på att jag jobbar på en problem skola som i stort sett bara har problem barn. Urk. :-P Själv profilerar jag mig som hårdrocks-bibliotekarien som läser fantasy. ;-) Alla måste vi ha någon profil, I suppose. :-)

Sofie said...

KSena: Det är helt sjukt att det inte läggs mer resurser på ungar på glid - både för deras egen skull men också för att de som sköter sig ska få en chans och inte negligeras bara för att vi måste springa runt och leka poliser i stället för att sköta vårt jobb... men jag gissar att det är ett problem lika gammalt som Babylon... Hårdrock FTW!

Erika W said...

Det börjar bli dags att etablera för somliga ungar att de inte bara har rättigheter, de har en jäkla trave skyldigheter också...